Den här veckan är mamma ledig och då vill ju jag och Tova hänga med henne så mycket vi bara kan och hinner. Det är ju så trevligt tycker vi båda, och förhoppningsvis mamma också. Det blir alltså långa dagar i stan, och inte mycket annat hinns med. Men jag känner att jag måste passa på. Snart börjar jag jobba och då kommer vi inte kunna ses så här mycket längre.
I morgon vet jag dock inte om vi hinner med någon träff med världens bästa mamma/mormor eftersom vi måste förbereda vår semesterresa också. Vi åker snart tillsammans med Henriks föräldrar och syster med barn till ett hyrt hus i Fjällbacka, på Västkusten. Det ska bli härligt. Och Tova tycker det ska bli särskilt kul med en vecka tillsammans med kusinerna, Wilma och Theo. Hon pratar mycket om "Tiiio".
Tova har börjat prata mer och mer den senaste tiden. Dagens nya ord var "Atta!" vilket betyder akta. Något vi alla säger till henne ofta. Det är så mycket man måste akta hela tiden. Hela vägen hem från tåget satt Tova i sin vagn och ropade "Atta!".
Hon har också börjat sätta ihop två och tre ord allt mer. I morse sa hon "Llll dää bott" (=flygplan därborta) och igår sa hon "nej gott" vilket såklart blir inte gott.
Hon är överhuvudtaget så uppmärksam och iaktagande. Hon gör mig så stolt varje dag och hela tiden. Hon vet precis vilka filmer och böcker hon har hemma och berättar det om hon ser dem i en affär eller tidning. Idag på Åhlens spelade de musik i högtalarna och när det kom en sång som jag brukar sjunga för henne när hon ska sova (Sov alla från Pippi.), sa hon "mamma" för att hon kände igen att jag brukar sjunga den. Jag var inte där då, men mamma berättade.
Hon känner igen vilka kläder hon har hemma och vilken färg på bilen morfar har.
Härom dagen köpte jag en bok jag spanat på ett tag. Godnatt alla djur, av Lena Arro och Catarina Kruusval. En jättegullig bok med fina bilder. Och vilken favorit den blev på en gång! Jag får läsa den minst två men helst tre gånger efter varann och det är nytt beteende för Tova. Hon brukar oftast plocka fram en ny bok när första är slut, eller lite tidigare. Men denna ska läsas om och om igen. Imorse sprutade tårarna när jag bara läste boken tre gånger och gick för att göra frukost sen. Får se hur det går imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar